Summering av fyndveckan som gått

I lördags förra veckan var det loppis i byn igen, men alla försök att mana fram bra priser genom ungdomlig charm gick käpprätt åt h... Byns väna ideella damer kan ha skinnat mig. Höjdpunkten var den ljusbärande donnan här nedanför till vänster.

Igår gjorde jag Malmö i allmänhet och området kring Friisgatan med särskild noggrannhet. Det kändes ganska mycket kejsarens nya kläder över en del av antikaffärerna och loppisarna där, med några uppfriskande undantag. Det går i allra högsta grad att hitta billiga, roliga butiker i Malmö, men där finns också en del som gärna vill ta mycket bra betalt, utan att erbjuda speciellt mycket service.

Det finns en anledning till att typ Vuitton kan höja sina priser i stort sett varje år: de fortsätter le och bjuda på skumpa. Det kan tummas på kvaliteten i smyg men det tummas inte på snittarna och smörandet, och kunderna sväljer det. I Amsterdam finns en del såna antikaffärer, där de tar löjligt bra betalt men har en så slipad säljstrategi att man nästan känner sig smickrad om man får köpa något. Här hemma stiger priserna medan dammet lägger sig på prylarna, och inte en snitt eller ett leende i sikte! Var jag stygg nu?

Från Malmö kommer i alla fall den lilla vasen eller skålen från Syco (här nedanför till höger). Den är från Syco Keramik, alltså någon gång mellan 1945 och 1961 då gamla Syco gick i konkurs för att återuppstå som kortlivade Nya Syco. Skicket är fantastiskt och färgerna så rätt trots att själva prylen utan tvekan har 50+ år på nacken.

Idag var det Arenaloppis inne i Lund. För 20 kronor får man trängas bland massor av bord och besökare med tveksam hygien. Där var mycket skräp, men också en del sympatiska säljare. Vissa var lite väl liberala med att tillskriva sina prylar ålder och kvalitet, men låt gå för detta när det å andra sidan fanns en hyfsat generös prutmån. Inga sura miner i förhandlingarna heller.

Jag köpte en famille rose-vas med lagningar av en liten tjej som påpekade att ifall jag inte var nöjd med priset så kunde vi prata om det (inte så mycket att prata om där, vilket jag misstänker faktiskt gjorde henne besviken). Vid samma bord konstaterade en äldre man att han tyckte att jag såg ut som ett rådjur (ivrigt påhejad av den lilla tösen). Från Lund tog jag med mig den förgyllda evighetskalendern här ovanför, den trilskas lite och envisas med att det är den 10:e april men jag tror att det ska gå att få bukt med...